Forskare reder ut hemligheten med dinosaurie näring!

Forskare reder ut hemligheten med dinosaurie näring!

Ett internationellt forskarlag har studerat jättedinosauriernas livsstil under juraperioden och fått banbrytande insikter. Under ledning av Dr Daniela E. Winkler från University of Kiel, Dr Emanuel Tschopp från Free University of Berlin och André Saleiro från University of NOVA Lisbon analyserade teamet slitaget av tänder i olika sauropoder. Denna studie, baserad på Dental Microwear Texture Analysis (DMTA)-metoden, ger nya perspektiv på kosten och beteendet hos dessa imponerande förhistoriska varelser.

DMTA, som ursprungligen utvecklades för däggdjur, har nu systematiskt använts i sauropoder för första gången. Totalt analyserades 322 högupplösta 3D-skanningar av tandytor från tre viktiga dinosaurieplatser - Lourinhã-formationen i Portugal, Morrison-formationen i USA och Tendaguru-formationen i Tanzania. Proverna omfattade 39 tänder, erhållna antingen direkt från fossiler eller som silikonavtryck. Dessa tecken på slitage visar vad djuren åt under de sista dagarna eller veckorna av deras liv. Signifikanta skillnader i slitagemönster hittades mellan olika sauropodgrupper och regioner.

Resultat och fynd

Resultaten av studien är komplexa. Till exempel visar flagelliska audater som Diplodocus stor variation i sina slitmönster, vilket indikerar förändrade födokällor. Däremot visar camarasaurer från Portugal och USA mycket enhetliga slitagemärken. Detta tyder på att dessa djur genomförde säsongsbetonade migrationer för mat. Titanosauriformer från Tanzania uppvisar å andra sidan starkare och mer komplexa slitmönster orsakade av de tropiska till halvtorra klimatförhållandena och sandiga växter i sin miljö. Dessa tänder är mer slitna än de från andra regioner, vilket identifierar klimatfaktorn som en nyckelfaktor.

Studien visar också att ekologiska principer som nischbildning och migrationsbeteende också var viktiga för 150 miljoner år sedan. Forskarna planerar att genomföra framtida studier för att utforska skillnader i kost mellan ungdomar och vuxna, samt anpassningar i dvärgformer. Dess mål är att utöka förståelsen för paleoekologiska samband och forskning om biologisk mångfald. Den ursprungliga publiceringen av denna forskning tillkännages i tidskriften "Nature Ecology and Evolution", vilket understryker verkets relevans.

Betydelsen av tandmikroförändringsanalys

DMTA är inte bara tillägnad studien av sauropoder. Det har också framgångsrikt använts för att analysera matvanorna hos teropoder som Allosaurus och Tyrannosaurus rex. En studie utförd av University of Tokyo i samarbete med University of Mainz och University of Hamburg använde denna metod för att undersöka 48 tänder, inklusive 34 från teropoder och 14 från krokodiler. Analys av repmönster avslöjade få tecken på benkrossning hos de studerade theropoderna, vilket tyder på alternativa dieter eller särskilt välbevarade tänder.

Det fanns också skillnader mellan juvenila och vuxna dinosaurier: Juvenila dinosaurier hade mer tandslitage, vilket tyder på att kadaver åt oftare. Det är också intressant att DMTA kan hjälpa till att rekonstruera dieten för utdöda djur och deras ekosystem, vilket är av stor betydelse för att förstå evolutionär utveckling. Metoden skulle kunna tillämpas på framtida studier av långhalsade sauropoder och även munslitage hos insekter.

Sammanfattningsvis målar den mångsidiga forskningen om dinosauriekost, som omfattar olika arter av växtätande och köttätande dinosaurier, en komplex bild av dessa djurs livsstilar. Med hjälp av coprolites, det fossiliserade exkrementet, kunde forskare dra slutsatser om ätbeteende och på så sätt lära sig mer om miljöpåverkan från respektive epoker. Dinosaurier levde annorlunda - som växtätare, köttätare, fiskätare eller allätare - vilket understryker deras förmåga att anpassa sig till olika livsmiljöer och födokällor. Djupare analys av tandformer och slitage spelar en central roll i denna forskning och öppnar nya horisonter för paleontologi.