Forskningsflygplan HALO: Nya insikter om klimatet i södra oceanen!

Forskningsflygplan HALO: Nya insikter om klimatet i södra oceanen!

HALO-forskningsflygplanet, som används för viktiga atmosfärs- och klimatstudier, kommer att ge sig ut på ett betydande uppdrag över södra oceanen i september 2025. Uppdraget, känt som HALO-South, kommer att äga rum från början av september till mitten av oktober 2025 och kommer att fokusera på att studera molnförhållandena i denna unika region. Högt DLR Forskningsflottan kommer att operera från Christchurch, Nya Zeeland och kommer att genomföra cirka 176 flygtimmar under de fem veckorna.

En central punkt i HALO South-uppdraget är målet att täppa till kunskapsluckor i klimatmodeller. Samspelet mellan moln, aerosoler och strålning undersöks för att förbättra vår förståelse av atmosfäriska förhållanden. En fascinerande upptäckt skulle kunna bli resultatet av detta: I regionen runt Antarktis är atmosfären särskilt ren, vilket är karakteristiskt för förhållanden med lägre utsläpp.

Teknisk utrustning

HALO har olika toppmoderna instrument tillgängliga för omfattande mätningar. De viktigaste mätsonderna inkluderar PCASP-100X (Passive Cavity Aerosol Spectrometer Probe) och PIP-proben (Precipitation Imaging Probe). Medan PCASP-100X undersöker aerosolstorleksfördelningar i intervallet 0,12 till 3,5 mikrometer, avbildar PIP-sonden molnpartiklar mellan 100 och 6 400 mikrometer. Uppdraget stöds också av data från den japanska vädersatelliten HIMAWARI-9, som tillhandahåller klassificeringar för molntyper.

Forskningsuppdraget är en del av ett större internationellt projekt där ett 50-tal forskare från olika institutioner är involverade. Högt HALO Research Mätningarna omfattar även kolmonoxid, kväveoxider, metan och ozon. Dessa och andra mätningar såsom aerosolstorleksfördelningar, partikelflyktighet och egenskaper hos molnkondensationskärnor kommer att ge värdefull data för klimatforskning.

De viktigaste mätinstrumenten

Instrumenten som används inkluderar:

• SMART-Albedometer, das die spektrale Strahlungsintensität im Bereich von 350-2200 nm misst.
• DLR-intern entwickelte Geräte wie das AMTEX-2 zur Messung von NO, NOy, und das SOPAMA zur Analyse von schwarzen Kohlenstoffpartikeln.
• Forschungseinrichtungen wie TROPOS leisten mit unterschiedlichsten Geräten, wie dem miniCCNC, ebenfalls wertvolle Beiträge zur Messung von Aerosoleigenschaften.
• Zusätzlich wird die Anzahl der Eiskeime parallel zu Wolkenpartikeln erstmals erfasst, was einen innovativen Ansatz darstellt, die Wechselwirkungen in der Atmosphäre besser zu verstehen.

De första mätflygningarna är planerade till andra veckan i september 2025, medan forskningsflygplanet HALO kommer att konverteras för användning i slutet av augusti. Experter fruktar att det på södra halvklotet, där det finns färre partiklar, också kommer att bli mindre molnbildning. Detta kan få betydande effekter på klimatutvecklingen i denna region.

Sammantaget lovar HALO South-missionen att ge lovande insikter i klimatforskningen genom att fokusera på aspekter som hittills inte har undersökts tillräckligt. Kombinationen av avancerad teknik och internationellt samarbete är en avgörande faktor för att fördjupa vår förståelse för mänsklig verksamhets påverkan på klimatet.