Revolutionär terapi: Hur cancerläkemedel utökar livslängden för möss!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Forskare vid Max Planck-institutet i Köln undersöker kombinerade cancerläkemedel som förlänger livslängden för möss med upp till 35 %.

Forschende des Max-Planck-Instituts Köln untersuchen kombinierte Krebsmedikamente, die Mäusen die Lebensdauer um bis zu 35% verlängern.
Forskare vid Max Planck-institutet i Köln undersöker kombinerade cancerläkemedel som förlänger livslängden för möss med upp till 35 %.

Revolutionär terapi: Hur cancerläkemedel utökar livslängden för möss!

Forskare vid Max Planck Institute for Biology of Aging har utvecklat en innovativ kombinationsterapi med cancerläkemedlen rapamycin och trametinib som visar lovande resultat för att förlänga livslängden för möss. Behandlingen leder till en betydande livslängd på upp till 35 %, vilket är långt bortom effekterna av enskilda mediciner. Enligt individuella studier ökar rapamycin livslängden med 15-20% och trametinib med 5-10%, så kombinationen öppnar för anmärkningsvärda framsteg inom åldrandeforskningen.

Djuren som behandlades med något av de två ämnena eller deras kombination från sex månaders ålder visade inte bara en ökad livslängd, utan också en signifikant minskning av åldersrelaterade sjukdomar. Ett minskat antal tumörer och mindre kronisk inflammation hittades i organen hos de behandlade mössen. I synnerhet var den inflammatoriska aktiviteten betydligt lägre i hjärnan, mjälten och njurarna, vilket tyder på förbättringar i den allmänna hälsokvaliteten. Honmöss fick mer nytta av behandlingen än hanar, vilket ger en intressant riktning för framtida forskning.

Mekanismer och effekter av terapi

Hur dessa läkemedel fungerar är vetenskapligt spännande. Rapamycin fungerar som en potent geroprotektor som bromsar åldrandeprocessen, medan trametinib interfererar med Ras/MEK/ERK-signalvägen, vars inverkan på livslängden tidigare var oklar. När de administreras tillsammans visar läkemedlen förändrad genaktivitet som inte observerades när de administrerades ensamma. Detta kan tyda på att optimal administration måste planeras noggrant för att uppnå de mest effektiva resultaten.

Forskarna avser att ytterligare bestämma den optimala dosen och administreringssättet för trametinib. Detta är särskilt relevant eftersom trametinib redan är godkänt för användning på människor, vilket ger en grund för framtida kliniska prövningar. Sebastian Grönke, en av forskarna, är optimistisk om de möjliga resultaten av dessa studier.

Utsikter till mänsklig tillämpning

Frågan kvarstår dock om dessa terapier också kan ha samma effekt på människor. Professor Dame Linda Partridge säger att livslängden kanske inte kan förlängas i liknande utsträckning hos människor. Ändå skulle dessa läkemedel kunna ge ett avgörande bidrag till att upprätthålla hälsan i hög ålder. Ett sådant säkert koncept kan vara av enorm betydelse för många människor som hyser drömmen om ett längre och hälsosammare liv.

Forskningen om åldrande och livslängd har utvecklats avsevärt under de senaste decennierna. För trettio år sedan var detta fortfarande ett randfenomen inom vetenskapen. Bevis på att åldringsprocessen är modifierbar har kommit från upptäckter som Cynthia Kenyons i nematoder, men utmaningar kvarstår, särskilt när det gäller att översätta fynd från modelldjur till människor. Nuvarande tillvägagångssätt som senolytika visar lovande, även om initiala kliniska studier visar blandade resultat när det gäller deras effektivitet.

Sammantaget representerar forskningen vid Max Planck Institute en spännande utveckling inom anti-aging forskning, vars framsteg är efterlängtat. Det återstår att se vilka ytterligare insikter de kommande kliniska studierna kommer att ge och om de fascinerande resultaten av djurstudierna också kan ha en liknande inverkan på livskvalitet och hälsa i hög ålder hos människor.

För ytterligare information om studien och resultaten, se artiklarna Max Planck Society, Ingenieur.de och National Geographic få besök.