Integrationspris för KOBEG: Fokus på flyktingars psykiska hälsa

Integrationspris för KOBEG: Fokus på flyktingars psykiska hälsa

Många flyktingar i Tyskland lider av psykiska störningar som kräver behandling, vilket nyligen har visat sig i olika studier. Forskargruppen vid universitetet i Konstanz har arbetat med integrationen av dessa människor i det psykologiska vårdsystemet sedan 2017 med projektet ”Koordinerad psykoterapeutisk behandling som involverar hälsomentorer” (KOBEG). Den 8 maj 2025 tilldelades KOBEG integrationspriset av delstaten Baden-Württemberg, vilket understryker projektets relevans och framgång. Priset delades ut i Kursaal i Bad Cannstatt av social- och integrationsminister Manne Lucha och KOBEG tog andraplatsen i kategorin "Civilsamhället" av 236 ansökningar som skickades in. Detta pris uppmärksammar insatser för att förbättra flyktingars tillgång till psykologisk behandling.

KOBEG-projektet syftar till att övervinna tillgångsbarriärer inom hälso- och sjukvården. Man har ett nära samarbete med ett nätverk av hälsosponsorer med migrationsbakgrund samt specialister som psykologer och terapeuter. Projektkoordinator Lea Bogatzki framhåller att nätverket arbetar på olika nivåer för att underlätta åtkomsten. Medprojektledare Michael Odenwald framhåller den kontinuerliga utvärderingen av projektet för att ytterligare optimera vården. Finansieringen kommer från EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF).

flyktingars psykiska hälsa

De utmaningar som flyktingars psykiska hälsa står inför är betydande. Aktuella studier visar på en hög förekomst av psykiska sjukdomar, där traumatiska upplevelser spelar en avgörande roll. Till exempel fann en studie att över 87 % av de tillfrågade flyktingarna hade upplevt traumatiserande händelser och mer än 40 % visade tecken på depressiv sjukdom. Dessa resultat överensstämmer med internationella studier som visar liknande prevalenser av posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Enligt en metaanalys är förekomsten av PTSD och depressiva besvär runt 30 %.

Flyktingar från konfliktområden som Afghanistan, Syrien och Irak är särskilt drabbade. En studie fann att risken för PTSD hos flyktingkvinnor över 35 år är så hög som 56 %, med kvinnor från Syrien och Irak som också drabbas oproportionerligt. Trots att de har mer sällsynta kroniska sjukdomar, bedömer dessa människor subjektivt sin hälsa sämre än den tyska befolkningen. Även levnadsvillkoren på förläggningar med begränsat utrymme och osäkerhet om framtiden påverkar deras psykiska hälsa negativt.

Försörjningssystemet

Trots det växande antalet psykiskt funktionsnedsatta flyktingar finns det bara ett fåtal tillförlitliga empiriska rön om denna grupps psykiska hälsa. Institutioner som sjukförsäkringsbolag och Socio-Economic Panel (SOEP) har samlat in data, men gapet i vårdsystemet är fortfarande stort. En analys visar också att traumatiserade flyktingar ofta löper dubbelt så stor risk att få fysiska besvär. För att komma till rätta med dessa brister är det avgörande att etablera ett effektivt system för psykoterapeutisk vård.

Arbetet vid universitetet i Konstanz, särskilt KOBEG-projektet, är därför av enorm betydelse. De skulle kunna tjäna som modell för andra initiativ för att hållbart stödja flyktingars psykiska hälsa och täppa till klyftorna i det nuvarande vårdutbudet. Experter är överens om att den psykoterapeutiska behandlingen av flyktingar måste ges akut utrymme i den offentliga hälso- och sjukvården.