Forskning efter Corona: Fynd för samhällets framtid!
University of Cottbus planerar en ny upplaga om Covid-19-forskning, som ska publiceras i december 2025. Deadline: 30 april 2025.

Forskning efter Corona: Fynd för samhällets framtid!
Coronapandemin har haft en bestående inverkan inte bara på medicinska, utan också på sociala och ekonomiska strukturer över hela världen. En reviderad ny upplaga av en artikelsamling om Covid-19 är planerad till 2025 för att på ett heltäckande sätt belysa de sociala, politiska och ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Som Bauhaus University Weimar rapporter, aktuella forskningsresultat och nya perspektiv bör presenteras i detta sammanhang. Författare uppmanas att skicka in praktikinriktade uppsatser som belyser resultat från ett brett spektrum av discipliner om Coronakrisen och potentiella framtida pandemier.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt möjligheter och risker med digital kommunikationsteknik samt konsekvenserna för pedagogik och samhällsbyggande. Inskickade bidrag är välkomna fram till den 30 april 2025 och kommer att bedömas anonymt i peer review-processen. Den reviderade samlingen är planerad att publiceras i december 2025.
Social påverkan i fokus
De olika belastningar som orsakas av speciella arbetsförhållanden under pandemin är ett centralt ämne för aktuell forskning. De Federala ministeriet för utbildning och forskning (BMBF) finansierar samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsprojekt för att övervinna dessa utmaningar. Fokus ligger på att utveckla lösningar för framtida kriser för att minska de negativa sociala effekterna.
En studie som presenterades vid en nyligen genomförd interimskonferens visar att sociala relationer har varit avgörande för välbefinnandet under pandemin. Framtida kriser kräver riktat stöd till sociala utrymmen för att motverka bördorna. Det visade sig att genomtänkta organisationsstrukturer och nätverk är nödvändiga för att förebygga sociala problem, särskilt i kristider.
Demokrati och socialt deltagande
Ett oroande fynd visar att förtroendet för politiken föll under pandemin. Detta uppmuntrade en ökning av konspirationsberättelser och antidemokratiska attityder. Ungefär en tredjedel av de tillfrågade kände sig sårbara för sådana berättelser. BMBF betonar att demokratiska utbildnings- och diskussionsutrymmen måste utvecklas för att motverka denna negativa utveckling.
Insikter i 18 finansierade projekt illustrerar djupet och komplexiteten i utmaningarna. Från studiet av långsiktiga sociala relationer till stigmatiseringen av delar av befolkningen till det speciella trycket på basarbetare: många ämnen undersöks. Projekt som "LoneCOVID" analyserar pandemins inverkan på förtroende för politik och vetenskap, medan "Co-Care"-studien tittar på synligheten av omsorgsarbete. ”CoESI” belyser också effekterna på social integration i hög ålder.
Sammanfattningsvis kan man säga att den vetenskapliga granskningen av konsekvenserna av pandemin fortfarande är av stor betydelse. Dessa forskningsinsatser är avgörande inte bara för att förstå det förflutna, utan också för att förebygga framtida kriser och utveckla stabila sociala strukturer. Fynden från coronapandemin kommer att följa oss på lång sikt och är redan en oumbärlig del av den sociala och politiska agendan.