Workshop om transatlantisk historia: En titt på förslavning och kvinnors rättigheter!

Workshop om transatlantisk historia: En titt på förslavning och kvinnors rättigheter!

Den 11 och 12 september 2025 ägde workshoppen "Transversalt tänkande och agerande" rum på Viadrina i Frankfurt (Oder). Arrangerat av PD Dr. Andrea Gremels och Norah El Gammal, syftade evenemanget till att diskutera förslavandets transatlantiska historia över professionella och geografiska gränser. Deltagare från områdena litteraturvetenskap, filosofi, statsvetenskap, etnologi och historia samlades för att utveckla ett differentierat perspektiv på ämnet. Ett särskilt fokus låg på produktiviteten hos kulturstudieteorier från det globala södern, som ofta försummas i den eurocentriska historieskrivningen.

Workshopen erbjöd utrymme för intensiva diskussioner om eurocentriska och nationalistiska perspektiv i historieskrivning. Prof. Dr. Ottmar Ette talade om Anton Wilhelm Amo, den första kända svarte filosofen i Tyskland, och hans saknade doktorsavhandling. Denna koppling skapade en koppling till aktuella diskussioner om kolonialism och slaveri i Tyskland, som utlöstes efter George Floyds död och protesterna Black Lives Matter. I augusti 2023 döptes till exempel "Mohrenstraße" i Berlin om till "Anton-Wilhelm-Amo-Straße", ett drag som signalerar pågående konfrontationer med det koloniala förflutna.

Tvärvetenskapliga perspektiv

Norah El Gammal tog upp berättelser om kvinnliga förslavade människor och representation genom litterära representationer. Dr Anka Steffen rapporterade om det förstörda Warszawa-arkivet, som kunde ha gett viktig information om polska legionärer under den haitiska revolutionen. Dessa debatter underströk behovet av tvärvetenskapligt utbyte, vilket Andrea Gremels betonade som en styrka med workshopen. Dr Sinah Kloß reflekterade över maktförhållanden i sin fältforskning i Surinam och utökade på så sätt diskussionens omfattning till att omfatta globala perspektiv.

En panel om socker lyfte fram sambandet mellan historia och ekonomi. Gremels presenterade sin forskning om Fernando Ortiz och sockerodlingens symboliska betydelse för förslavning. Prof. Dr. Klaus Weber talade om de globala sambanden inom sockerodlingen under 1800-talet, som inte bara hade ekonomiska utan också sociala effekter. Workshopen avslutades med en filmdiskussion med Manthia Diawara om hans film "Édouard Glissant: One World in Relation", som diskuterade utbytesrelationer mellan Afrika och Karibien.

Slavhandeln och dess effekter

Diskussionen om transatlantiskt slaveri sitter i sammanhanget av en bredare debatt om kolonial handel och dess inverkan. I Centraleuropa, särskilt under 1700-talet, ökade efterfrågan på koloniala produkter som socker och kaffe kraftigt. Dessa produkter stod för över 60 % av Hamburgs totala utomeuropeiska import, vilket visar vilken typ av handelsflöden som präglade samhällen vid den tiden. Odlingen i de amerikanska kolonierna expanderade kraftigt, vilket i sin tur ledde till en långsam produktivitetsökning i Europa. Historiker undersöker tyska och schweiziska handlares roll i slavhandeln, vilket hade en positiv inverkan på deras välstånd.

Friedrich Romberg är en nyckelperson i den tyska slavhandelns historia. Efter att ha emigrerat till Bryssel tjänade han på sin handel med textilier och fick ett transitprivilegium 1766. 1782 började Romberg engagera sig aktivt i slavhandeln och byggde upp ett av de största rederierna i Bordeaux. Men hans verksamhet, som var starkt beroende av socker och slavhandel, led massiva förluster på grund av slavupproret 1791 i St Domingo. Rombergs berättelse illustrerar tyska handlares komplexa inblandning i slavhandeln och visar de djupa ekonomiska och sociala konsekvenserna av dessa metoder.

Diskussionen på workshopen och de tillhörande historiska analyserna är en del av en större social process i Tyskland. Det är angeläget att kritiskt hantera sitt eget koloniala förflutna för att ifrågasätta och bearbeta förankrade berättelser. Denna debatt inkluderar också olika slavhandelsmetoder från andra kulturer, som ofta inte behandlas tillräckligt i den aktuella debatten. Historiker efterlyser en nyanserad syn på denna komplexa historia som går bortom det eurocentriska perspektivet och inkluderar den globala södern.