Människokedja i Dresden: En stark signal mot rasism och krig!

Människokedja i Dresden: En stark signal mot rasism och krig!

Den 13 februari 2025 följde omkring 10 000 personer den brådskande uppmaningen från Prof. Ursula Staudinger, rektor för Dresdens tekniska universitet (TUD). Klockan 18.00 bildade deltagarna en mänsklig kedja som sträckte sig genom Dresdens centrum, med start på Theaterplatz framför den imponerande Semperoper.

Denna händelse uppmärksammade inte bara offren för bombningen av Dresden 1945, utan också de miljoner som dog till följd av det nationalsocialistiska tyranni. Den mänskliga kedjan var en stark symbol mot krig, tyranni och förstörelse. Under mottot "Remembering for a future of coexistence in peace and democracy" betonade Staudinger vikten av att vara vaksam mot rasism och intolerans samt missbruk av termer som demokrati och yttrandefrihet. TUD rapporterar att detta engagemang inte bara representerar det förflutna, utan också en uppmaning till dagens samhälle att ta ansvar.

Deltagare och engagemang

Många framstående personligheter var representerade i den mänskliga kedjan, inklusive Sachsens premiärminister Michael Kretschmer och delstatsparlamentets president Alexander Dierks. Borgmästare Dirk Hilbert betonade också vikten av att inte bara fira den 13 februari, utan också att införliva 27 januari och 8 maj i minneskulturen. Hedersgäst var den brittiske prins Edward Duke of Kent, som också hedrade evenemanget.

Cécilia Le Nalbaut, en student från Strasbourg, talade på tyska i början av den mänskliga kedjan och lyfte därmed fram den internationella dimensionen av minneshögtiden. Den mänskliga kedjan sträckte sig över fyra kilometer och ledde genom viktiga platser som Brühl-terrassen, synagogan, Frauenkirche och det nya rådhuset tillbaka till utgångspunkten på Theaterplatz. För att säkerställa säkerheten vid evenemanget söktes 70 till 80 förvaltare för att ge stöd som volontärer.

Minneskultur i Tyskland

Som en del av minnesevenemanget nämndes också minnesdagen för nationalsocialismens offer den 27 januari. Tyska institutet för mänskliga rättigheter framhåller att minnet av alla offer för nationalsocialismen, inklusive judar, Sinti*zze, romer, samt sociala utomstående, är en plikt förankrad i samhället. Beate Rudolf, föreståndare för institutet, efterlyste att minnena skulle hållas vid liv.

Förvecklingen av åminnelse med engagemanget mot antisemitism och rasism återspeglas också i det pågående behovet av att stärka värderingarna mänskliga rättigheter och demokrati. I år ägnar den tyska förbundsdagen en minnestimme åt att generationsöverskridande komma överens med Shoah och Porajmos. Varje år framhålls återigen att skyddet av mänsklig värdighet och mänskliga rättigheter är ett ansvar för samhället som helhet.

Den mänskliga kedjan den 13 februari var inte bara ett minne av en tidigare tragedi, utan också ett starkt tecken för nuet och framtiden, där engagemang mot intolerans och diskriminering förblir oumbärlig.