Världsordningens framtid: Experter diskuterar maktskiften och nya utmaningar

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Universitetet i Erfurt bjuder in till föreläsningsserien om den globala framtiden den 10 juni 2025. Gratis inträde, registrering rekommenderas.

Die Universität Erfurt lädt zur Ringvorlesung über die globale Zukunft am 10. Juni 2025. Freier Eintritt, Anmeldung empfohlen.
Universitetet i Erfurt bjuder in till föreläsningsserien om den globala framtiden den 10 juni 2025. Gratis inträde, registrering rekommenderas.

Världsordningens framtid: Experter diskuterar maktskiften och nya utmaningar

Världsordningen befinner sig i ett tillstånd av omvälvning som kännetecknas av djupgående geopolitiska förändringar. Universitetet i Erfurt, Thüringens delstatsparlament och mediegruppen Funke fortsätter sin gemensamma föreläsningsserie under sommarterminen 2025 för att analysera denna utveckling. Ämnet är: ”Future of the world order in face of global developments” och fokuserar särskilt på västvärldens inflytande. Det första evenemanget kommer att äga rum den 10 juni klockan 18:15, när Julia Friedlander, VD för Atlantic Bridge e.V., inleder ämnet med sin föreläsning "Renegotiation of the World Order: The Role of the West". Denna händelse ses som en av de viktiga plattformarna för att diskutera de långtgående konsekvenserna av Ukrainakonflikten och västvärldens vikande makt. Insläppet börjar kl 18. och inträdet är gratis; Anmälan rekommenderas kl thueringer- Allgemeine.de/ringvorlesung.de.

Rysslands krig mot Ukraina belyser de utmaningar som det internationella samfundet står inför. Europeiska och amerikanska intressen minskar medan länder som Kina och Indien ropar efter mer inflytande. Denna tektoniska förskjutning i maktförhållanden bort från Atlanten och mot Indo-Stillahavsområdet signalerar en ny fas i den globala ordningen. Indo-Stillahavsområdet, som innehåller 60 procent av världens befolkning och globala produkt, ses alltmer som ett geopolitiskt centrum. "Pax Americana" - USA:s hegemoniska system - är uppe för diskussion när USA alltmer fokuserar på konkurrens med Kina.

Global påverkan och geopolitiska trender

USA:s tillbakadragande från konflikter i Mellanöstern och Europa leder till en strategisk omvärdering. Detta gör att USA kan frigöra resurser för att konkurrera med Kina. I denna ”GZero World”, där en stabil global ordning saknas, skjuts ekonomiska fördelar i bakgrunden och geopolitiska intressen blir viktigare. Samtidigt kräver Ryssland, som uppfattar västerländska sanktioner som en "storkraftsskatt", mer inflytande och är villigt att acceptera ekonomiska nackdelar.

De geopolitiska förskjutningarna påverkar inte bara maktbalansen mellan stater, utan får också långtgående sociala och ekonomiska konsekvenser. Ukrainakonflikten har lett till hungerkriser i Afrika eftersom viktiga livsmedelsleverantörer misslyckas. Samtidigt står EU inför utmaningar, såsom det regionala omfattande ekonomiska partnerskapet (RCEP), som fungerar som en viktig frihandelszon. I detta sammanhang har EU svårt att ratificera handelsavtal, vilket kan påverka konkurrenskraften ytterligare.

Tekniska innovationer och sociala omvälvningar

Utvecklingen 2025 kan beskrivas som en vändpunkt mellan fragmentering och strävan efter nya organisationsstrukturer. Tilltagande osäkerhet, påverkad av ekonomisk instabilitet, migration och klimatkriser, har blivit en ny normal. I en värld präglad av splittrade maktstrukturer och konfronterande multipolaritet är Ukrainakriget fortfarande en central källa till konflikter. Trots internationella ansträngningar förblir framtiden osäker eftersom geopolitiska trender fortsätter att eskalera och samhällen själva möter polarisering och konflikter om värderingar och identitet.

De utmaningar som världen står inför kräver en intensiv debatt om internationella relationer och säkerhetspolitik. Aspekter som Kinas aggressiva territoriella anspråk och potentialen för eskalering i Mellanöstern väcker frågor som kommer att diskuteras i föreläsningsserien. Dr Alexander Dubowys analyser fokuserar på behovet av att hitta nya svar på gamla problem när Europa strävar efter sin strategiska autonomi och oberoende handlingsförmåga. Att skapa hållbara lösningar är inte bara en politisk utmaning, utan också en social nödvändighet för att klara av de pågående omvälvningarna.

Dessa strömningar och deras inverkan på den internationella ordningen kräver absolut kollektiv reflektion och diskussion, som inte bara måste ledas av akademiska institutioner utan av samhället som helhet.