Medicinska beslut: Hur livstiden påverkar våra val!
Universitetet i Oldenburg forskar om de tidsmässiga aspekterna av medicinska beslut och deras inverkan på livets olika faser.

Medicinska beslut: Hur livstiden påverkar våra val!
Tyska forskningsstiftelsen har beslutat att finansiera forskning om de tidsmässiga aspekterna av medicinska beslut under ytterligare fyra år. Detta är betydande framsteg, eftersom forskargruppen "Medicine and the Time Structure of a Good Life" har studerat samspelet mellan medicinska beslut och livslängd sedan 2021. Prof. Dr Mark Schweda från University of Oldenburg kommer att bli den nya forskargruppens talesman och tillför nya perspektiv till projektet. Gruppen ansöker om medel på nästan 3,4 miljoner euro för att fortsätta sitt arbete.
Forskningen fokuserar på olika livsfaser och deras inverkan på medicinska beslut. Detta inkluderar utmaningarna för unga vuxna med kroniska sjukdomar, medelålders individer i samband med reproduktiv hälsa och äldre vuxna inom hälso- och sjukvården. Den tidsmässiga ordningen i livet utmanas alltmer av medicinska framsteg, vilket kräver innovativa tillvägagångssätt för beslutsfattande. Betydelsen av livsstadier har en direkt inverkan på hur medicinska insatser, särskilt i hög ålder, uppfattas.
Generativitets inflytande på beslut
Särskild uppmärksamhet ägnas åt generativitet, det vill säga medvetenheten om att vara en del av ett större tidsmässigt sammanhang. Detta koncept är avgörande eftersom önskan att föra vidare till framtida generationer kan påverka uppfattningen om medicinska alternativ när vi åldras. Forskningen kommer också att undersöka vilken roll mediarepresentationer har, till exempel de som presenteras i medicinska serier. Dessa kan ha en djupgående inverkan på idéer om vad ett gott liv innebär.
Nyutvecklade metoder är avsedda att bättre fånga de tidsmässiga aspekterna av livskvalitet inom medicinen. Ett relevant delprojekt av Schweda fokuserar på att utforska innebörden av finitud och generativitet för äldre människor i samband med medicinska alternativ. Dessutom kommer teamet också att undersöka vilken roll socialt engagemang har för hälsan på äldre dagar.
Medicinskt beslutsfattande i patientdialog
Medicinskt beslutsfattande är en komplex process. Före tester har läkare en detaljerad diskussion med patienter om deras diagnos och behandlingsmål. Vanligtvis ligger fokus på att identifiera och bota sjukdomar. Det är dock inte alltid önskvärt att ställa en diagnos, särskilt hos patienter som vägrar invasiv testning om de inte vill ha behandling. Detta är ofta fallet hos personer med allvarliga hälsotillstånd som kan ha vägrat kemoterapi eller operation även om cancer diagnostiseras.
I vissa fall vill patienter inte veta möjligheten av en genetisk störning, som Huntingtons sjukdom, medan andra vill testas för att fatta välgrundade livsstilsbeslut. Läkare måste noggrant bedöma vilken inverkan diagnos och behandlingsrekommendationer har på patienterna, med hänsyn till patienternas önskemål och oro. Öppen kommunikation om behandlingsidéer är särskilt viktig för att undvika missförstånd om risker och biverkningar.
Förhållandet mellan nytta och risk mellan sjukdom och terapi är ofta svårt att bedöma, vilket belyser komplexiteten i medicinskt beslutsfattande. Patienter bör därför alltid inkluderas i diskussioner om risker och fördelar med behandlingar med sin läkare för att kunna fatta ett grundligt informerat beslut. Kunskap om anhörigas önskemål spelar också en central roll för att säkerställa bästa möjliga sjukvård.
Sammantaget visar forskning att medicinska beslut inte bör ses isolerat, utan snarare i sammanhang med livsstadier och personliga värderingar. De många interaktionerna mellan tidpunkten för livet och medicinska beslut kommer att vara i fokus för vidare forskning.